Tentalabbet

TFYA30 · 6 hp · Avancerad nivå (A1N) · Teknisk biologi, Kemisk biologi

Supramolekylär kemi

Nedlagd

96 %

klarade senaste ordinarie tentan

TEN2 · 15 jan 2026 · 23 studenter

95 %

klarade ordinarie tentorna, alla tillfällen de senaste 5 åren

TEN2 · 44 studenter

21 %

Svårare än 21 % av kurserna på avancerad nivå

Jämfört med 285 kurser på samma nivå, ordinarie tentor de senaste tre läsåren. 44 studenter.

Ingår i 5 program

Tentamen

TEN2 Skriftlig examination

  • 5
  • 4
  • 3
  • U

Ordinarie tentor

95 % godkända · 44 studenter

  • 96 %23
  • 95 %21

Omtentor

Inga tillfällen med minst 5 studenter.

  • Får 4 eller 5: 84 % (44 studenter)
Visa små tillfällen (3)

Tillfällen med färre än 5 studenter, ofta tillgodoräknanden eller specialtillfällen. De ingår inte i någon siffra på sidan.

  • 100 %1
  • 100 %2
  • 100 %2

Övriga moment

Deltentor, inlämningar och laborationer. De ingår inte i siffrorna överst.

Inlämning eller laboration

PRA5 Projektarbete, skriftlig och muntlig redovisning

  • 5
  • 4
  • 3

Ordinarie tillfällen

100 % godkända · 98 studenter

  • 100 %25
  • 100 %22
  • 100 %15
  • 100 %20
  • 100 %16

Senare tillfällen

Inga tillfällen med minst 5 studenter.

  • Får 4 eller 5: 92 % (98 studenter)

Inlämning eller laboration

LAB1 Laborationer

  • G

Ordinarie tillfällen

100 % godkända · 74 studenter

  • 100 %24
  • 100 %14
  • 100 %20
  • 100 %16

Senare tillfällen

100 % godkända · 22 studenter

  • 100 %22
  • Klarar ett senare tillfälle: 100 % (22 studenter), jämfört med 100 % (74 studenter) på ordinarie
Visa små tillfällen (2)

Tillfällen med färre än 5 studenter, ofta tillgodoräknanden eller specialtillfällen. De ingår inte i någon siffra på sidan.

  • 100 %1
  • 100 %1

Inlämning eller laboration

UPG2 Litteraturuppgift, skriftlig redovisning

  • 5
  • 4
  • 3
  • U

Ordinarie tillfällen

85 % godkända · 48 studenter

  • 80 %15
  • 80 %20
  • 100 %13

Senare tillfällen

Inga tillfällen med minst 5 studenter.

  • Får 4 eller 5: 58 % (48 studenter)
Visa små tillfällen (5)

Tillfällen med färre än 5 studenter, ofta tillgodoräknanden eller specialtillfällen. De ingår inte i någon siffra på sidan.

  • 100 %2
  • 100 %1
  • 100 %1
  • 100 %1
  • 100 %1

Om kursen

Mål

Supramolekylär kemi är ett snabbt växande ämne i gränsen mellan ett flertal fysikalisk-kemiska discipliner, och kursen sammanför kunskaper från olika ämnen och lyfter fram aspekter hos dessa som är relevanta för den supramolekylära kemin. Målet är att de studerande skall orientera sig i ämnets förutsättningar och bakgrund, förvärva fördjupade kunskaper om supramolekylära byggstenar, strukturer och metoder, samt få kännedom om dess tillämpningar, med betoning på livsvetenskaperna och dess teknologier. Detta innebär att den studerande efter genomgången kurs skall:

  • kunna redogöra för centrala begrepp, metoder och teorier inom supramolekylär kemi.
  • kunna förstå och redogöra för aktuella frågeställningar och forskning i ämnet.
  • ha särskild kännedom om betydelsen av supramolekylär association inom livsvetenskaperna och dess teknologier.
  • ha praktisk erfarenhet av analytiska metoder för studier av supramolekylära system.
  • ha förmåga att tolka, analysera och värdera experimentella data av supramolekylära interaktioner

Innehåll

Introduktion och bakgrund till supramolekylär kemi som egen disciplin. Introduktion till bottom-up teknik: intermolekylära krafter och icke-kovalenta bindningar, inter- och intramolekylär självassociation, självorganisation, supramolekylär topologi. Molekylär igenkänning och komplementaritet, naturliga och syntetiska ”host-guest” par, lock-and-key kontra induced fit-modeller. Kelatorer, koordinationskemi, kooperativitet och multivalens. Organiska och biomolekylära byggstenar. Biologiska membran: struktur, fasbeteende, domänbildning, modellsystem, protein-membranväxelverkan, evolutionära aspekter. Proteiner och peptider: veckning, syntesstrategier, märkning, immobilisering, naturliga och syntetiska receptorer. Ytmodifiering: 2- och 3-dimensionell ytmodifiering, monolager och hydrogeler. Kolhydrater: biologisk och biomimetisk igenkänning, kopplingskemi, receptorer, molekylär design och syntes. Ett urval av tillämpningsområden, exempelvis sensorteknik, membranbiofysik, proteomik, biomaterial, läkemedelskemi, molekylära motorer, nanoteknologi.

Examinator
Niclas Solin
Schemalagd tid
38 h
Huvudområde
Teknisk biologi, Kemisk biologi
Kursplanen på Studieinfo ↗