9FVG05 · 15 hp · Grundnivå (G1N) · Inget huvudområde
Utbildningsvetenskaplig kärna: Fritidshemmet och skolans samhälleliga roll och uppdrag
Ges · nästa start HT 2026
83 %
klarade senaste ordinarie tillfället
SME1 · 20 nov 2025 · 30 studenter
86 %
klarade de ordinarie tillfällena, alla tillfällen de senaste 5 åren
SME1 · 66 studenter
38 %
Svårare än 38 % av kurserna på grundnivå
Jämfört med 874 kurser på samma nivå, ordinarie tentor de senaste tre läsåren. 49 studenter.
Ingår i 2 program
Övrigt moment
SME1 Individuell muntlig redovisning med skriftligt underlag
- G
- U
Ordinarie tillfällen
86 % godkända · 66 studenter
- 83 %30
- 84 %19
- 94 %17
Senare tillfällen
79 % godkända · 63 studenter
- 82 %39
- 100 %6
- 67 %18
- Klarar ett senare tillfälle: 79 % (63 studenter), jämfört med 86 % (66 studenter) på ordinarie
Visa små tillfällen (8)
Tillfällen med färre än 5 studenter, ofta tillgodoräknanden eller specialtillfällen. De ingår inte i någon siffra på sidan.
- 100 %2
- 50 %4
- 75 %4
- 100 %1
- 67 %3
- 75 %4
- 100 %1
- 100 %1
Övriga moment
Deltentor, inlämningar och laborationer. De ingår inte i siffrorna överst.
Övrigt moment
MRE1 Muntlig gruppredovisning om kategoriseringar
- G
- U
Ordinarie tillfällen
100 % godkända · 87 studenter
- 100 %29
- 100 %19
- 100 %39
Senare tillfällen
100 % godkända · 27 studenter
- 100 %27
- Klarar ett senare tillfälle: 100 % (27 studenter), jämfört med 100 % (87 studenter) på ordinarie
Visa små tillfällen (6)
Tillfällen med färre än 5 studenter, ofta tillgodoräknanden eller specialtillfällen. De ingår inte i någon siffra på sidan.
- 100 %1
- 0 %1
- 50 %2
- 100 %1
- 100 %1
- 100 %1
Övrigt moment
SRE1 Individuell skriftlig text
- VG
- G
- U
Ordinarie tillfällen
53 % godkända · 57 studenter
- 41 %27
- 71 %14
- 56 %16
Senare tillfällen
67 % godkända · 33 studenter
- 50 %6
- 70 %20
- 71 %7
- Klarar ett senare tillfälle: 67 % (33 studenter), jämfört med 53 % (57 studenter) på ordinarie
- Får VG: 9 % (90 studenter)
Visa små tillfällen (5)
Tillfällen med färre än 5 studenter, ofta tillgodoräknanden eller specialtillfällen. De ingår inte i någon siffra på sidan.
- 100 %1
- 67 %3
- 100 %1
- 100 %2
- 67 %3
Övrigt moment
POR1 Individuell portfoliouppgift didaktisk kunskap
- G
- U
Ordinarie tillfällen
70 % godkända · 54 studenter
- 68 %31
- 74 %23
Senare tillfällen
57 % godkända · 14 studenter
- 80 %5
- 44 %9
- Klarar ett senare tillfälle: 57 % (14 studenter), jämfört med 70 % (54 studenter) på ordinarie
Visa små tillfällen (6)
Tillfällen med färre än 5 studenter, ofta tillgodoräknanden eller specialtillfällen. De ingår inte i någon siffra på sidan.
- 100 %1
- 0 %1
- 100 %4
- 100 %1
- 100 %3
- 100 %1
Övrigt moment
SME2 Individuell muntlig redovisning med skriftlig underlag
- G
- U
Ordinarie tillfällen
93 % godkända · 61 studenter
- 100 %35
- 85 %26
Senare tillfällen
Inga tillfällen med minst 5 studenter.
Visa små tillfällen (5)
Tillfällen med färre än 5 studenter, ofta tillgodoräknanden eller specialtillfällen. De ingår inte i någon siffra på sidan.
- 100 %1
- 100 %2
- 100 %1
- 100 %2
- 100 %1
Övrigt moment
SRE2 Individuell skriftlig text
- VG
- G
- U
Ordinarie tillfällen
82 % godkända · 44 studenter
- 81 %26
- 83 %18
Senare tillfällen
40 % godkända · 5 studenter
- 40 %5
- Klarar ett senare tillfälle: 40 % (5 studenter), jämfört med 82 % (44 studenter) på ordinarie
- Får VG: 31 % (49 studenter)
Visa små tillfällen (2)
Tillfällen med färre än 5 studenter, ofta tillgodoräknanden eller specialtillfällen. De ingår inte i någon siffra på sidan.
- 100 %4
- 100 %4
Övrigt moment
POR2 Individuell portfoliouppgift didaktisk kunskap
- G
- U
Ordinarie tillfällen
83 % godkända · 48 studenter
- 86 %28
- 80 %20
Senare tillfällen
Inga tillfällen med minst 5 studenter.
Visa små tillfällen (3)
Tillfällen med färre än 5 studenter, ofta tillgodoräknanden eller specialtillfällen. De ingår inte i någon siffra på sidan.
- 100 %1
- 50 %4
- 100 %2
Om kursen
Mål
Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
- redogöra för grunddragen i skolan och fritidshemmets historiska framväxt och förändrade kunskapstraditioner i relation till profession, familj, barn, barndom och fritid
- med stöd i litteratur och erfarenhet diskutera vad som kännetecknar läraruppdraget i fritidshem och skola
- diskutera fritidshem och skola som institution och dess utbildningsuppdrag
- redogöra för centrala delar i samhällets styrning av skolan och fritidshemmet
- diskutera lärares uppdrag i relation till styrdokument, FN:s konvention om barnets rättigheter samt barn som demokratiska aktörer
- diskutera skolans värdepedagogiska och demokratiska fostransuppdrag samt lärares yrkesetik
- identifiera centrala kunskapsområden inom didaktik
- diskutera begreppet kunskap och hur kunskap väljs ut och organiseras i skola och fritidshem
- redogöra för hur social kategorisering bidrar till inkludering och exkludering i ett historiskt och samtida perspektiv
- visa grundläggande färdigheter i vetenskapligt skrivande.
Innehåll
Kursen organiseras i fyra delområden (a) utbildningshistoria, (b) didaktik och kunskap(c) lärares profession samt skolans och fritidshemmets roll i samhället och (d) skolans och fritidshemmets värdepedagogik.
I kursens första del behandlas skolan och fritidshemmets historiska framväxt. Skolans och fritidshemmets olika samhälleliga funktioner och uppdrag såsom lärande, fostran, omsorg och barns fritid problematiseras både ur ett historiskt och i ett samtida perspektiv.
I den andra delen behandlas utbildningssystemets och fritidshemmets funktion i samhället genom att belysa olika perspektiv på barn/elever, läraruppdraget, lärande och undervisning. Den politiska styrningen problematiseras ur ett lokalt, nationellt och internationellt jämförande perspektiv med tonvikt på demokratins grunder, grundläggande värden, medborgarskap samt i förhållande till fritidshemmets och utbildningssystemets organisation.
I kursens tredje del behandlas didaktikens grunder, liksom normativa och kritiska perspektiv på undervisningen. Det didaktiska kunskapsområdet berör frågor relaterade till vetenskapligt förhållningssätt, filosofi och metodik i förhållande till undervisning. I kursen introduceras läroplansteori och pedagogisk filosofi, centrala kunskapsfält som didaktiken drar nytta av. Vidare diskuteras fritidshemmets utbildningsuppdrag samt hur olika sätt att se på kunskap påverkar hur innehåll väljs ut och organiseras i skolan och fritidshemmet.
Den fjärde delen handlar om skolans värdegrund och värdepedagogik. Centralt är relationen mellan ålder, genus, etnicitet, klass, sexualitet, funktionalitet liksom begrepp som normalitet och avvikelse. Skolans och fritidshemmets roll i förhållande till samhällets inkludering, exkludering och kategorisering av elever problematiseras. Vidare diskuteras lärares yrkesetik utifrån det demokratiska uppdraget.
- Examinator
- Marie Karlsson
- Huvudområde
- Inget huvudområde