Samhälle och kultur I - Kultur- och naturgeografiska perspektiv

Mål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:- definiera grundläggande geografiska begrepp - jämföra och analysera olika samhällens framväxt ur geografiskt perspektiv- redogöra för och analysera samhällets resursanvändning i förhållande till dess natur- och kulturförutsättningar- på grundläggande nivå visa förståelse för och använda sig av kartor på ett kritiskt sätt- med hjälp av geografiska forskningsmetoder och begrepp utföra en regionstudie i vetenskaplig form - i pedagogiskt verksamhet undersöka och analysera barns och elevers olika sätt att uppfatta geografiska förhållanden- visa förmåga att med utgångspunkt från barns förförståelse självständigt planera, genomföra och följa upp undervisning med geografisk inriktning i förskola-förskoleklass, fritidshem eller grundskolans tidigare år

Innehåll

Kursens mål är att behandla det geografiska perspektivet på jorden som boplats. Detta innebär ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv på människans/samhällets försörjning samt även frågor om beroendet mellan kultur- och naturgeografiska förhållanden. I kursen uppmärksammas centrala begrepp för förståelsen av den rumsliga strukturen som försörjning leder till, nämligen rum, plats, region och landskap. Dessa begrepp problematiseras utifrån olika perspektiv, vilket innebär att deras olika sidor tas upp: från det konkreta, fysiska till det abstrakta, relationella. Inte minst med tanke på skolgeografins innehåll problematiseras i kursen studier av landskap och regioner: dessa har som mål att studera samverkande naturliga och samhälleliga processer i lokalt och globalt varierande sammanhang. Studenternas studie av en region i slutet av kursen ansluter till detta mål, att se en region som resultatet av geografiska processer som varierar från lokalt ursprungliga till globala, det må vara klimatologiska eller ekonomiskt globaliserande processer. Traditionellt intar även användningen av kartor en framstående plats i skolgeografin. Kursen lägger en grund för denna användning genom att ta upp och problematisera kartbegreppet. Detta innebär att kursen behandlar kartor som refererande och analyserande instrument och uppmärksammar källkritiska aspekter av kartanvändning.I fokus står också ämnesdidaktiska problem som exempelvis konkretisering av abstrakta geografiska begrepp. Under den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs, med hjälp av t ex mentala kartor, en undersökning av barns eller elevers uppfattningar av geografiska förhållanden. Med utgångspunkt från resultatet av denna förförståelseundersökning planeras, genomförs och följs upp lärandetillfällen med geografisk inriktning i förskola-förskoleklass, fritidshem eller grundskolans tidigare år.I kursen ingår planering, genomförande, ledning och utvärdering av i verksamheten förekommande arbetsuppgifter för mindre och större grupper av barn/elever. Dessa uppgifter omfattar såväl för professionen generella uppgifter som uppgifter direkt relaterade till kursens innehåll och aktuella styrdokument