Samhällskunskap (61-90 hp)

Mål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna- diskutera lokala och globala utmaningar samt analysera människors olika livsvillkor ur ett lokalt och globalt perspektiv.- analysera globaliseringens konsekvenser för individer, grupper, organisationer och samhälle utifrån samhällsorienterande perspektiv.- analysera lärande i multikulturella pedagogiska miljöer och argumentera för att integrera globala och internationella perspektiv i samhällskunskapsundervisningen.- självständigt organisera och strukturera samt utvärdera innehållet av lärande genom fältstudier i lokal eller global miljö.- självständigt skapa ett egenproducerat läromedel för undervisning i samhällskunskap- redogöra för nationalekonomiämnets historiska utveckling med avseende på vad som studerats (ämnets domän) och hur det studerats (ämnets metod),- beskriva och kritiskt analysera olika tillämpningar/tillämpningsområden för modern nationalekonomi.- redogöra för grundläggande begrepp, resonemang och perspektiv inom modern sociologisk teori.- analysera aktuella samhällsproblem med hjälp av olika sociologiska teorier på samhälls-grupp- och individnivå- redogöra för och diskutera globalisering och social rörlighet och dess konsekvenser för individer och grupper ur ett sociologiskt perspektiv.- redogöra för och diskutera välfärdssamhällets sociala strukturer samt olika gruppers livsvillkor i det samtida samhället.- redogöra för och kritiskt granska social segregering och dess orsaker och effekter i relation till ovanstående sammanhang- redogöra för grundläggande begrepp och teorier inom jämförande politik och förvaltning samt om centrala institutioner, aktörer och processer,- demonstrera övergripande kunskaper om några staters politik och förvaltning, förståelse för hur deras särdrag kan förklaras samt för hur teorier, begrepp och institutioner uppkommer och förändras och tolkas i olika historiska, politiska och analytiska perspektiv,- diskutera hur jämförelser bidrar till en ökad kunskap om politik och förvaltning samt förmåga att skriftligt reflektera över och förhålla sig kritiskt till politiska och förvaltningsrelaterade företeelser ur jämförande perspektiv genom att tillämpa begrepp och teorier,- applicera olika teorier och metoder inom jämförande politik på historiska eller samtida exempel,- muntligt i en seminariesituation redogöra för sina analyser och kritiskt diskutera begrepp och teorier

Innehåll

ÄmnesdidaktikDelkursen genomförs till stor del i fältmiljö, vilket sker lokalt eller utomlands. I kursen diskuteras globaliseringens olika drivkrafter och konsekvenser, dess sociala och ekonomiska ursprung samt dess konsekvenser för olika grupper av människor och organisationer. Kursen behandlar internationalisering i skolan och konsekvenser för undervisning i gymnasieskolan. Studenterna tar ett stort ansvar för fältstudien och med utgångspunkt från den lärande miljön, och relevant forskning, skapas ett egenproducerat läromedelNationalekonomiDelkursen behandlar de ekonomiska teoriernas utveckling samt hur modern nationalekonomi kan tillämpas inom dagsaktuella samhällsfrågor.

Frågorna kan exempelvis röra områden som tillväxt, hållbar utveckling, globalisering, stabiliseringspolitik och resursfördelning.SociologiInom delkursen behandlas modern sociologisk teori och begreppsbildning. Delkursen fokuserar på teorier om sociala och kulturella samhällsförändringar och dess konsekvenser på grupp- och individnivå. Moderna sociologiska teorier och begrepp tillämpas för att belysa globalisering, social rörlighet, välfärdssamhällets sociala strukturer, olika gruppers livsvillkor samt segregering.Politiska system i jämförande perspektivKursen erbjuder teoretiska modeller och empiriska illustrationer kring statsskick, politiska system och förvaltningsmodeller samt kring sambandet mellan politisk/institutionell, ekonomisk utveckling och betydelsen av dessa för utvecklingen av politiska system. Kursen visar specifika kunskaper om EU och MENA (Mellanöstern/Nordafrika) som två skilda politiska system samt det sociopolitiska fenomen som binder de två systemen samman. I detta sammanhang utgör det svenska politiska systemet och dess historiska erfarenheter och samtida politiska företeelser en väsentlig grund för kursens komparativa metoder. Fokus är teorier (inklusive specifika teorier om MENA) kring statsbildningsprocesser, statsskick och förvaltningsmodeller samt deras analytiska applikationer och olika metoder för jämförelser. Därtill utgör MENA och EU:s politik, statsformer, struktur och förvaltning en viktig del av kursen. Förklaringsansatser som pekar på grundläggande förståelse för ekonomiska och politiska sammanhang ur ett jämförande perspektiv beaktas.