Geografi (61-90 hp)

Mål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna

• självständigt planera, genomföra och utvärdera ett undervisningsmoment i kultur- och/eller naturgeografi i fält
• självständigt tillämpa fördjupad kunskap i omvärldsanalys och problematisering av naturgivna och samhälleliga förhållanden, och ömsesidiga påverkan, i en geografisk region
• redogöra för geografiämnets ideutveckling
• självständigt tillämpa och reflektera kring teorier och metoder för rumslig analys
• redogöra för hur naturliga och samhällsskapade förutsättningar påverkar tillgången på vatten och reflektera kring vattnets betydelse för välståndsutveckling i olika delar av världen
• redogöra för potentiella samhälleliga utmaningar med ursprung i sociala och naturgivna processer
• självständigt tillämpa risk-, sårbarhets- och hållbarhetsanalyser för ett begränsat geografiskt område
• diskutera och reflektera kring olika arbets- och undervisningsformer inom geografi, och sätta det i relation till ämnets utveckling
• analysera och kritiskt förhålla sig till olika typer av läromedel utifrån en medveten ämnesdidaktisk strategi.

Innehåll

Fältkurs

I delmomentet behandlar studenten aktuella natur- och kulturgeografiska frågeställningar och teorier kopplat till en vald region. Särskilt fokuseras relationen mellan naturgivna förutsättningar, såsom plattektonik och berggrund, vittrings- och erosionsprocesser samt klimat, och människans levnadsvillkor och samhällsbyggande. Studenten medverkar i en fältresa i eller utanför Sverige, och förbereder ett undervisningsmoment i fält genom självstudier, övningar och seminarier. Efter genomförd fältresa analyserar, sammanställer och presenterar studenten undervisningsmomentet i en rapport.

Teori och metod

I delmomentet studerar studenten allmän och geografisk disciplininriktad vetenskapsteori och geografisk vetenskapshistoria. Studenten fördjupar sig i metoder och modeller för analys av rumsliga data, särskilt GIS, vilket tillämpas både på naturlandskap och kulturlandskap.

Vatten och regional utveckling

I delmomentet studerar studenten det hydrologiska kretsloppet, mark- och grundvattenbildning samt vattenbehov och vattenförekomst i globalt, nationellt, regionalt och lokalt perspektiv. Frågor kring vattenburna substanstransporter och hälsopåverkan berörs. Vidare studeras vattnets betydelse för välståndsutveckling, vatten som maktfaktor, styrning och kontroll av vattenanvändningen och samordnad vattenadministration (EU-direktiv). Dessutom ska studenten tillämpa GIS-baserade modeller för beskrivning och analys av flödesvariationer, dess miljöpåverkan och betydelse i samhällsplanering. Regionala och globala utvecklingsprocesser samt interregionala samband och beroenden studeras.

Risk och sårbarhet

I delmomentet studerar studenten frågor om risk, sårbarhet och hållbarhet inom samhällsutvecklingen. Olika typer av risker – naturgivna, samhällsskapade, immanenta, externa, etc. – behandlas, samt hur människan uppfattar, förhåller sig till och kommunicerar risker. Studenten granskar olika sätt att definiera, analysera och beräkna risk och sårbarhet. Vidare reflekterar studenten över relevanta metoder, som livscykelanalyser och miljökonsekvensbedömningar, ur olika risk- och sårbarhetsperspektiv.

Ämnesdidaktik

Delmomentet behandlar kommunikation och samspel i geografiundervisningen i gymnasieskolan. Studenten studerar hur geografiämnets innehåll kommuniceras i olika sammanhang och vad det kan betyda för elevers lärande av aktuellt ämnesinnehåll. Vidare studeras hur olika arbets- och undervisningsformer utifrån konsekvenser för elevers lärande. Ämnets utveckling sätts i relation till olika utvecklingstendenser. Studenten genomför en läromedelsanalys.