Religionskunskap (46-60 hp)

Mål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna - analysera samtida religionsutövning och forntida religioner med fokus på dess påverkan inom moderna religiösa uttryck, - relatera genomförd analys av religioner till aktuell forskning och teori- och metoddiskussion inom ämnet religionshistoria, - använda och problematisera begrepp inom ämnet religionshistoria och fältet levd religion, - identifiera, formulera och lösa ett avgränsat vetenskapligt problem inom fältet levd religion, - kritiskt diskutera konsekvenser av samtida religionsutövning för individ, grupp och samhälle, - planera ett mindre ämnesområde för religionskunskapsundervisningen i skolan och motivera val av innehåll, arbetsformer och läromedel, - diskutera förutsättningar för kommunikation och interaktion i religionsundervisningen i skolan, och - reflektera kring olika typer av dokumentation och bedömning av kunskap inom religionsämnet i skolan.

Innehåll

Kursen är indelad i tre delar med ett ämnesdidaktiskt stråk.

Judendom, islam, hinduism och buddhism (6 hp) Den första delkursen behandlar judendom, islam, hinduism och buddhism som levd religion. Den innefattar en fortsatt bearbetning av det centrala trosinnehållet i dessa religioner. Men det sker en breddning mot levd religion och fokus ligger på att analysera samtida religionsutövning i ett modernt samhälle mot bakgrund av aktuell forskning och teori- och metoddiskussion. Denna breddning innefattar en problematisering av samtida religionsutövning och dess konsekvenser för samhälle, religiös grupp och individ.

Nyandlighet och synkretism (6 hp) I den andra delkursen berörs levd religion i form av nyandlighet och religiös synkretism. En viktig fråga i delkursen är hur samtida nyandlig religionsutövning brukar forntida religioner för att konstruera identitet och gemenskap. Det görs också en kritisk bearbetning av traditionsanvändning i modern tid.

Fältarbete (1,5 hp) Den sista delkursen är en fördjupning inom ett valfritt delområde i fältet levd religion. Fördjupningen sker genom ett fältarbete. I dialog med andra studenter får den studerande träna på att formulera ett avgränsat vetenskapligt problem om samtida religionsutövning, sätta det i relation till aktuell forskning, och lösa det på ett teoretiskt och metodiskt medvetet sätt.

I delkurserna ingår en strimma om hur en arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i ett problem: problemformulering, informationssökning, analys, kritisk reflexion, skriftlig och muntlig kommunikation samt teoretisk och metodisk medvetenhet. Förutom en introduktion till aktuell religionshistorisk forskning och till centrala begrepp inom levd religion ligger ett särskilt fokus på etnografiska och antropologiska teorier och metoder som används i analys av samtidiga religionsutövning.

Ämnesdidaktiskt stråk (1,5 hp) Inom ämnesdidaktiken tränas den studerande att utforma en planering för ett mindre ämnesområde för religionskunskapsundervisningen i skolan som relaterar till kursinnehållet med utgångspunkt i styrdokumenten. I planering ingår att kunna motivera val av innehåll, arbetsformer och läromedel. Olika typer av dokumentation och bedömning av kunskap inom religionsämnet i skolan diskuteras. Stråket berör också kommunikation och interaktion i religionsundervisningen i skolan.