Educational Science, History of Education, the Societal Role, and Values of Schoolage Educare

Aim

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna

• identifiera centrala kunskapsområden inom didaktik
• urskilja grundläggande filosofiska perspektiv på undervisning
• diskutera på vilka grunder skolkunskaper väljs ut och organiseras
• diskutera utifrån din yrkeserfarenhet och med stöd i litteratur vad som kännetecknar läraruppdraget
• redogöra för grunddragen i skolans och fritidshemmets historiska framväxt och förändrade kunskapstraditioner
• redogöra för centrala delar i samhällets styrning av skolan och fritidshemmet
• diskutera, utifrån din yrkeserfarenhet och med stöd i litteratur, innebörden av skolans och fritidshemmets värdegrund och lärares yrkesetik
• redogöra för hur sociala kategorier bidrar till inkludering, exkludering och kategorisering i ett historiskt och samtida perspektiv
• relatera lärarens uppdrag till samhällets styrdokument, UNCRC, politiska mål samt barn som demokratiska aktörer
• med grund i egen yrkeserfarenhet diskutera skolans och fritidshemmets värdepedagogiska och demokratiska fostransuppdrag utifrån normativa och kritiska perspektiv.

Content

Kursen organiseras i fyra delområden (a) didaktik (b) utbildningshistoria, (c) utbildningssystemets och fritidshemmets funktion i samhället och (d) skolans och fritidshemmets värdegrund och värdepedagogik. Kursen utgår från ett didaktiskt, historisk och utbildningssociologiskt perspektiv och i varje del tas tydlig utgångspunkt i den studerandes egen yrkeserfarenhet.

I del a) studerar studenterna undervisningens och den pedagogiska verksamhetens didaktiska grunder och frågor. Kursen tar sin utgångspunkt i de studerandes egna erfarenheter från skola och fritidshem och uppfattningar om vad som kännetecknar läraruppdraget. Centrala kunskapsfält som didaktiken drar nytta av och som kort introduceras i kursen är läroplansteori och pedagogisk filosofi.

I del b) studerar studenterna olika perspektiv på barn/elever, läraruppdraget, lärande, undervisning samt relationen mellan lärare och elev. Studenterna problematiserar den politiska styrningen ur ett lokalt, nationellt och internationellt jämförande perspektiv med tonvikt på demokratins grunder, grundläggande värden, medborgarskap samt i förhållande till fritidshemmets och utbildningssystemets organisation och administration.

Del c) behandlar skolan och fritidshemmets historiska framväxt. Studenterna problematiserar skolans och fritidshemmets olika samhälleliga funktioner och uppdrag såsom lärande, fostran och omsorg. Studenterna diskuterar skolans och fritidshemmets värdegrund och lärarens yrkesetik och problematiserar dessa utifrån det demokratiska uppdraget.

Del d) är värdepedagogiska frågor. Centralt i kursen är relationen mellan ålder, genus, etnicitet, klass, sexualitet, liksom begrepp som normalitet–avvikelse. Vidare studerar studenterna samspelet mellan utbildningssystemet och samhällets styrsystem; UNCRC, lagar och förordningar, lärarnas uppdrag i relation till barn, barnperspektiv och barn som demokratiska aktörer. Studenterna studerar skolans och fritidshemmets roll i förhållande till samhällets inkludering, exkludering, och kategorisering av elever. Studenterna diskuterar skolans och fritidshemmets värdepedagogiska och demokratiska fostransuppdrag utifrån normativa och kritiska perspektiv.