History of Religions III: Extremism and ancient religion

Aim

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna - kritiskt analysera några våldsbejakande extremistgrupper, hur deras syn på våld varierar och hur de utmanar demokratiska samhällen - kritiskt analysera forntida religioner och hur dessa religiösa traditioner brukas i dagens samhälle och kulturliv för att konstruera identitet och gemenskap - använda och problematisera centrala termer inom fälten våldsbejakande extremism och forntida religioner på ett teoretiskt medvetet sätt - självständigt identifiera, formulera och lösa ett avgränsat vetenskapligt problem inom religionshistoria på ett teoretiskt och metodiskt medvetet sätt - kritiskt diskutera aktuell forskning samt centrala metoder och teorier inom religionshistoria med anknytning till kursinnehållet - reflektera över det egna ansvaret för hur kunskaper om forntida religioner och våldsbejakande extremism används i dagens samhälle

Content

Denna fördjupningskurs berör våldsbejakande extremism samt forntida religioner och traditionsförmedling i två kursdelar:

Religion, våld och terrorism (7,5 hp) Delkursen berör våldsbejakande extremism inom etablerade religiösa och politiska traditioner såväl som inom samtida nyandlighet. Den studerande tränar på att problematisera termer såsom radikalisering och extremism samt hur religionsbegreppet används för att skilja ut visst våld som religiöst i kontrast mot sekulärt våld. Kursdelen tar upp en rad konkreta exempel och belyser hur olika grupper legitimerar våld som medel för samhällsförändring mot bakgrund av olika teorier om framväxten av våldsbejakande extremism. Den berör också hur våldsbejakande extremism utmanar demokratiska institutioner och reser frågor om religionsfrihet.

Forntida religioner och traditionsförmedling (7,5 hp) Denna kursdel behandlar forntida religioner från olika kultursfärer, traditionsförmedling och den roll de äldre religionerna fortfarande spelar i dagens samhälle och kulturliv.

I kursen ingår ett stråk om hur man arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i ett problem: problemformulering, informationssökning, analys, kritisk reflexion, skriftlig och muntlig kommunikation samt teoretisk och metodisk medvetenhet. Detta stråk innefattar en fortsatt orientering i, och kritisk diskussion av, aktuell forskning och centrala metoder och teorier inom religionshistoria. Ett visst fokus ligger på kritisk analys och på en fortsatt fördjupning och problematisering av grundläggande terminologi.