TSBB21 · 6 hp · Avancerad nivå (A1F) · Elektroteknik
Beräkningsfotografi
Ges · nästa start HT 2026
76 %
klarade senaste ordinarie tentan
TEN2 · 17 jan 2026 · 17 studenter
87 %
klarade ordinarie tentorna, alla tillfällen de senaste 5 åren
TEN2 · 54 studenter
Ovanligt svår 2025/26
76 % klarade ordinarie tentan läsåret 2025/26 (17 studenter), mot 92 % i snitt åren innan (37 studenter).
Ingår i 6 program
Tentamen
TEN2 Skriftlig tentamen
- 5
- 4
- 3
- U
Ordinarie tentor
87 % godkända · 54 studenter
- 76 %17
- 92 %12
- 93 %14
- 91 %11
Omtentor
100 % godkända · 5 studenter
- 100 %5
- Klarar omtentan: 100 % (5 studenter), jämfört med 87 % (54 studenter) på ordinarie
- Får 4 eller 5: 54 % (59 studenter)
Visa små tillfällen (7)
Tillfällen med färre än 5 studenter, ofta tillgodoräknanden eller specialtillfällen. De ingår inte i någon siffra på sidan.
- 100 %1
- 100 %2
- 100 %1
- 100 %1
- 100 %2
- 33 %3
- 100 %2
Övriga moment
Deltentor, inlämningar och laborationer. De ingår inte i siffrorna överst.
Inlämning eller laboration
LAB1 En laborationskurs
- G
Ordinarie tillfällen
100 % godkända · 65 studenter
- 100 %18
- 100 %16
- 100 %17
- 100 %14
Senare tillfällen
Inga tillfällen med minst 5 studenter.
Visa små tillfällen (1)
Tillfällen med färre än 5 studenter, ofta tillgodoräknanden eller specialtillfällen. De ingår inte i någon siffra på sidan.
- 100 %2
Om kursen
Mål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna konstruera och använda system för beräkningsfotografi, till exempel vanliga digitala kameror men även andra system där beräkningar integrerats med bildalstring. Detta ger följande fyra mål:
- Studenten ska kunna redogöra för hur bilden alstras geometriskt och sedan mäts elektroniskt med en vanlig ljusmätande kamera.
- Studenten ska kunna redogöra för hur kamerakalibrering fungerar och applicera detta på tillämpningen bildmosaik/panorama.
- Studenten ska kunna redogöra för principiell uppbyggnad och användningsområden för några olika typer av specialiserade kameror, till exempel IR-kameror, avståndskameror, event-kameror, kameror för stort dynamiskt intervall (HDR), samt kameror med kodad apertur.
- Studenten ska kunna använda teorin från mål 1, 2 och 3 i ett antal laborationer och implementera delar av koden i ett högnivåspråk av typen Python och/eller Matlab.
Innehåll
Kursen beskriver funktionen hos moderna digitala kameror (stillbild och video). Vi analyserar den process som från ett ljusflöde in i kameran bildar pixelvärden som kan kombineras och korrigeras genom integrerade beräkningar och slutligen läsas ut i form av en bild. Samlingsnamnet för denna process är beräkningsfotografi, och här ingår optik, geometri, elektronik samt de beräkningar som förbättrar slutresultatet. Även speciella typer av kameror såsom infraröda kameror och avståndskameror behandlas i kursen. Kursen består av 3 delar som överensstämmer med mål 1, 2, och 3.
1) Hur en bild alstras geometriskt och sedan mäts elektroniskt med en vanlig ljusmätande kamera.
- Den digitala kameran: sensorns uppbyggnad, bayer-mönster, bruskällor, linseffekter, mm
- 3D visualisering: simulering av ljuskällans interaktion med ytor och volym
2) Hur kamerakalibrering fungerar och en tillämpning: panorama.
- Kamerageometri: hålkameran, projektiv geometri, homogena koordinater, homografi
- Kamerakalibrering och en tillämpning: bildmosaik/panorama
3) Specialiserade kameror.
- Infraröda och multi-spektrala kameror
- Avståndskameror och punktmoln
- Kameror med stort dynamiskt intervall (HDR), kodad apertur, event-kameror, mm
- Examinator
- Maria Magnusson
- Schemalagd tid
- 50 h
- Huvudområde
- Elektroteknik