722G46 · 7 hp · Grundnivå (G1N) · Företagsekonomi
Kalkylering och budgetering
Ges · nästa start VT 2027
87 %
klarade senaste ordinarie tentan
TENT · 18 mar 2026 · 169 studenter
79 %
klarade ordinarie tentorna, alla tillfällen de senaste 5 åren
TENT · 873 studenter
26 %
Svårare än 26 % av kurserna på grundnivå
Jämfört med 874 kurser på samma nivå, ordinarie tentor de senaste tre läsåren. 340 studenter.
Ingår i 1 program
Tentamen
TENT Skriftlig tentamen
- VG
- G
- U
Ordinarie tentor
79 % godkända · 873 studenter
- 87 %169
- 92 %171
- 87 %167
- 85 %205
- 38 %161
Omtentor
47 % godkända · 330 studenter
- 67 %15
- 36 %25
- 25 %12
- 20 %15
- 63 %16
- 74 %31
- 50 %32
- 51 %47
- 36 %50
- 46 %87
- Klarar omtentan: 47 % (330 studenter), jämfört med 79 % (873 studenter) på ordinarie
- Får VG: 32 % (1 203 studenter)
Övriga moment
Deltentor, inlämningar och laborationer. De ingår inte i siffrorna överst.
Inlämning eller laboration
UPG1 Inlämningsuppgifter
- G
Ordinarie tillfällen
100 % godkända · 746 studenter
- 100 %167
- 100 %150
- 100 %135
- 100 %144
- 100 %150
Senare tillfällen
100 % godkända · 41 studenter
- 100 %11
- 100 %9
- 100 %10
- 100 %6
- 100 %5
- Klarar ett senare tillfälle: 100 % (41 studenter), jämfört med 100 % (746 studenter) på ordinarie
Visa små tillfällen (16)
Tillfällen med färre än 5 studenter, ofta tillgodoräknanden eller specialtillfällen. De ingår inte i någon siffra på sidan.
- 100 %1
- 100 %3
- 100 %1
- 100 %1
- 100 %1
- 100 %2
- 100 %1
- 100 %1
- 100 %1
- 100 %1
- 100 %1
- 100 %1
- 100 %1
- 100 %3
- 100 %1
- 100 %1
Övrigt moment
DUGG Frivillig dugga
- D
Ordinarie tillfällen
100 % godkända · 40 studenter
- 100 %40
Senare tillfällen
Inga tillfällen med minst 5 studenter.
Om kursen
Mål
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:
- redogöra för olika kalkyleringsmetoder och underliggande principer för dem samt kunna redogöra för deras användningsområden i organisationer
- visa kännedom om olika budgeteringsmetoder och om budgeteringens roll i organisationers styrsystem
Innehåll
Kursen behandlar olika principer och modeller för kalkylering och budgetering. Ett betydelsefullt inslag är hur olika kostnadsbegrepp och kalkyleringsmetoder används för att belysa olika besluts ekonomiska konsekvenser. Vidare behandlas utformningen av olika ekonomiska styrsystem med hänsyn tagen till organisationens uppgift och struktur, samt ekonomiska data och rutiner som berör interna intressenter i organisationen. Dessutom studeras budgetering av verksamheter och olika budgeteringsmetoder och budgetprocesser belyses. Vidare problematiseras budgeteringens roll som styrinstrument. Kursen behandlar även kompletterande och alternativa styrmetoder som förts fram i den debatt om ekonomistyrningens roll som pågått de senaste decennierna.
- Examinator
- Gunilla S Andersson
- Huvudområde
- Företagsekonomi